Så länge har jag känt att bloggen saknas... Det blev så tomt utan den. Och alla bilderna, suddiga och fula - men ändå, var ska jag göra av dem om jag inte kan visa dem här? Men så kommer tvivlen krypande direkt, inget duger, bilderna ÄR suddiga och fula och vad ska jag skriva om? Tänk om jag bara vill gnälla, varför ska jag då ens ha en blogg? Om jag inte klarar av att krampaktigt le och visa upp instagramperfekta bilder som har tagit timmar att komponera och redigera? Jamen alltså, vi måste ju PRATA om instagram... Vad händer, vem drog ur proppen, vad tråkigt och tungt det blev? Jag vill hitta tillbaka, till den där första känslan, när det var okej med lite sneda och fula bilder och feeden inte var planerad veckor i förväg...
Så alltså får jag väl ta mig i kragen och bara göra det på mitt sätt då? SÅ NU GÖR JAG DET! Wiih, hej bloggen, bring it on!
Jamen hallå, stopp stopp lite här nu! Varför ska jag ha bloggen och vad ska jag skriva om isåfall? Eh, jo jag ska väl ha den för att jag känner att det finns saker jag vill dela med mig av! Och det FÅR faktiskt vara saker, bilder och texter som inte alls är perfekta för -oj- vad det behövs! Men hur blir det med jobbet då, varför ska bloggen ligga här på hemsidan som aldrig blir klar då? Jomen, jag måste bli bättre på just det! Visa vad jag gör! För jag jobbar ju jämt, men visar det aldrig... för så fort jag är klar så vill jag gömma och glömma och gå vidare. Jag blir a-l-d-r-i-g nöjd. Det är så SJUKT frustrerande! Så jobbet ska få plats här! Och vardagen och festen med. För att allt sitter ihop, för mig som frilans är gränserna suddiga mellan jobb och privat...
Så... Nu ska jag bara hitta mod och lust att fortsätta samla mina bilder och ord här. På min plats! Och sluta jämföra mig med andra, sluta oroa mig och kanske hitta tillbaka till den där känslan med blogg som jag gillar så! Avslutar med det värsta av allt, en liten bild på mig själv från min födelsedag häromdagen - i kombination med kloka ord straight outta internetz!